STIFTELSEN PERGIS
          PERSONALGOLF INOM SVENSKA KYRKAN  

     HEM          ORIENTERING


Uppdaterad
2006-02-02- 01

     
  En Golfdomare berättar -
      -
intervju med
             Karl-Johan Köhler

Karl-Johan Köhler, eller Regelkalle, som han också kallas, är en av ledamöterna i Pergis styrelse. I sitt civila liv är han studiesekreterare i Sensus. Men uppgiften som golfdomare med internationella uppdrag fyller också en stor del av hans liv. Sven Arnström har intervjuat Karl-Johan om hans erfarenheter som golfdomare.

Du har hållit på länge med golfen?
Jag började med golf för snart 50 år sedan, först som medlem i Eskilstuna GK, sedan blev det Uppsala GK som jag fortfarande tillhör och där jag varit ordförande under åren 1996-2003. På klubbnivå började jag att intressera mig för regelfrågor i början av 80-talet. Jag blev distriktsdomare 1983 och förbundsdomare 1988. Mina första internationella uppdrag fick jag 1992.

Hur många svenska domare dömer internationellt?
Det finns tre svenska professionella domare anställda av European Tour i England, Mikael Eriksson, Mats Lanner och Thomas Waldenstedt, som alla arbetar på heltid med sina uppdrag. Här hemma i Sverige finns det sedan tre domare som på ideell basis fungerar som domare på Europatouren. D v s vi får ersättning för våra kostnader i sammanhanget.

Tycker du att det finns knepiga inslag i uppdraget?
Ja, det största problemet är givetvis att få tiden att räcka till. För att få det att fungera så måste man ju ta semester från sitt ordinarie jobb. Ett engagemang i en internationell tävling tar kanske en vecka och det gäller också att ge familjen sin tid. Själva uppdraget ställer givetvis krav. Vi rör ju oss bland golfspelare som har inkomster i miljonklassen och där deras prestige hela tiden står på spel och dessa spelare vill naturligtvis få oss att agera som dom vill. Vi måste hela tiden ligga på topp när det gäller regelkunskapen och se till att vi uppträder med stort självförtroende och med integritet.

Hur vill du beskriva regelsystemet?
Vi har ju i regelboken 34 regler, men sedan finns det underregler och så finns det lokala regler. I år har vi fått en ny regelbok som skall gälla t o m år 2007.

Den viktigaste kunskapskällan utöver regelboken är ”Decisions on the Rules of Golf” som ju ges ut gemensamt av The Royal and Ancient Golf Club of St Andrews (R&A) och the United States Golf Association (USGA). Den boken innehåller inte regler utan enbart beslut som fattats av R&A och USGA om hur en viss regel skall tillämpas. R&As regelkommitté tar alltså upp frågor som kommer in från olika länder då man inte varit säker på hur en regel skall tillämpas. Decisionsamlingen, som den i dagligt tal kallas, innehåller ett tusental beslut.

Eftersom reglerna fastställts i samråd mellan Europa och USA så ser man alltid till att vara överens också om hur reglerna skall tolkas. Sedan är det så, att vissa regler är dispositiva vilket innebär att de kan ersättas av nationella eller lokala beslut. Den svenska Tävlingshandboken innehåller bland annat bestämmelser och riktlinjer som handlar om hur de dispositiva reglerna kan eller skall hanteras i Sverige.

Om du ute på banan är osäker på en situation, vad gör du?
Ja, det första man måste göra är att ta reda på vad som faktiskt har hänt. All regeltillämpning måste baseras på FAKTA. Det är sällan en golfdomare har sett vad som hänt. Här ligger en stor skillnad jämfört med domarsituationen i arenaidrotterna, fotboll och ishockey t ex., där det finns många vittnen.

När jag kommer till en situation måste jag alltså ta reda på vad som hänt, jag måste fråga spelarna, caddies, kringstående, ja det händer t o m att vi frågar publiken om vad som hänt. Därför liknar golfdomarens situation ganska mycket den som gäller vid ett enkelt civilrättsligt rättegångsförfarande. Vad har faktiskt hänt? Det är svaret på den frågan som måste var utgångspunkten för mitt beslut.

Den intressantaste tävlingen som du har varit domare i?
Det är naturligtvis Solheim Cup, lagmatchen för damer mellan ett Europalag och ett amerikanskt lag. Detta är motsvarigheten till herrarnas Ryder Cup. Solheim Cup gick senast förra året på Barsebäck där Europa vann. År 2005 går tävlingen i USA och sedan är den tillbaka i Sverige igen 2007. Att Sverige får förnyat ansvar att arrangera Solheim Cup är sensationellt och mycket beroende på att arrangemanget år 2003 genomfördes på ett ur administrativt och sportsligt perspektiv utomordentligt bra sätt.

Denna tävling är intressant bl a därför att lagen ju tas ut i förväg. Spelarna försöker kvalificera sig in i resp lag men lagledningen har möjlighet att i sent skede ta in s k wild cards, d v s spelare som är i mycket bra form. Spänningen byggs alltså upp långt i förväg och när sedan tävlingen genomförs under tre dagar är publikintresset mycket stort, det var gott och väl över 100 000 åskådare under de tre dagarna nere på Barsebäck. Det är mycket.

Hur ofta inträffar det i en stor golftävling, att en spelare begär att en domare skall gå in och ta ställning? Det är väldigt olika och beror mycket på förhållandena. Om det är bra väder så ligger domararbetet mera i förberedelserna, d v s att se till att de lokala reglerna täcker in det som de skall täcka, att gränsmarkeringarna för gränser vid vattenhinder och för out of bounds sitter där de skall sitta och att de lokala reglerna är välskrivna.

I de fall att vädret är sämre med t.ex. mycket vatten på banan, då blir det mera jobb. Det som verkligen kan vålla problem och ta domarkraft, det är om det är mycket stark vind. Problemen uppstår då t ex när man under spelet skall återplacera bollen på green och den då inte stannar.

Det gäller att fatta snabba beslut i en golftävling?
Ja, men vi behöver ju inte fatta snabba beslut på samma sätt som t ex en fotbollsdomare eller en hockeydomare, utom i det läget att man faktiskt ser att ett regelbrott håller på att begås. Då måste man ju snabbt bestämma sig. Är man å andra sidan inte riktigt säker då kan man ju faktiskt stoppa spelaren och ge både sig själv och spelaren en chans att kolla om det som håller på att hända är rätt eller fel. Ett sådant ingripande är helt OK. Det är ju ingen annan inblandad, egentligen bara spelaren och hans boll.

Om det uppstår en tvist mellan två spelare om hur reglerna skall tillämpas, finns det då egentligen något ansvar hos den spelare vars boll problemet inte gäller?

Jo, det måste man säga. Det finns ju en allmän regel att två spelare inte får träffa en överenskommelse om att åsidosätta reglerna eller om att åsidosätta en plikt enligt en regel. Om spelarna gör det, då skall båda spelarna diskvalificeras.

Tolkningen av den bestämmelsen är ganska tuff. Om en spelare ser att en annan spelare håller på att begå ett regelbrott och då inte säger något om saken utan bara går därifrån då kan man givetvis inte säga att det träffats en överenskommelse. Men det räcker med att den spelare som håller på att begå ett brott tittar upp och får en tyst accept. I det läget har det träffats en överenskommelse. Om då en tredje spelare i bollen påtalar detta, då ligger bevisbördan hos de båda spelare som antas ha träffat en tyst överenskommelse. Så detta är ju faktiskt ganska tufft.

Ett exempel på en knepig situation som du ställts inför?
Det händer att man råkar ut för komplexa situationer, då flera fel har begåtts. Ett fel har lett till ett nytt fel, som i sin tur har lett till ett tredje fel. Då gäller det att göra helt klart för sig vad som faktiskt har hänt. Och i vilken ordning saker har hänt.

Mitt favoritexempel beträffande detta brukar jag hämta från Wentworth väster om London där jag dömde i en mycket penningstinn tävling. En spelare slog från tee ut en boll i skogen. Eftersom skogen såg tät ut passade han på att slå en provisorisk boll från tee. Den hamnade i ruffen på samma sida som den första bollen och ungefär lika långt från hål. En åskådare pekade ut var den första bollen landat. Spelaren gick in i skogen och letade efter den bollen. Han hittade den under en gran, varifrån han med ett veritabelt konstslag lyckades knacka ut bollen på fairway.

På vägen ut mot fairway plockade han upp den provisoriska bollen och ställde sig framför sin första boll på fairway. Han tittade på den och sedan säger han: ”Det här är inte min boll!” Nu stod han där med två bollar i händerna. Vad gäller? Spelaren avsåg nu att gå tillbaka till tee och slå ut en ny boll. Det hade han i och för sig haft rätt att göra, men det hade blivit dyrt!

Men vad hade hänt? Jo, han hade slagit sin första boll med ett slag från tee. Därefter spelade han den provisoriska bollen som sedan kom i spel, vilket blir tre slag. Därefter spelade han på fel boll under granen vilket kostar två pliktslag. Därmed är han uppe i fem slag. När han sedan lyfte sin provisoriska boll, vilken ju blev hans boll i spel, när den ursprungliga bollen var förlorad efter fem minuters letande, så ådrog han sig ett pliktslag för att ha rubbat sin boll i spel utan stöd i reglerna. Han är uppe i sex slag konstaterade vi och han skulle nu slå sitt sjunde slag mot green.

En domare kan fatta ett felaktigt beslut?
Ja, det händer. I sådant fall beror det oftast på att domaren inte riktigt tagit reda på vad som har hänt. På min egen klubb fick jag i en tävling uppfattningen att en spelare, också enligt hans egen utsago, vid tillslaget träffat bollen två gånger, vilket skulle rendera honom ett pliktslag.

Senare insåg jag att jag kunde ha missuppfattat situationen och hans beskrivning av vad som faktiskt inträffat. Jag återvände till honom. Jo, han hade slagit bollen mot ett sly och bollen hade sedan studsat tillbaka på klubban. Eftersom den träffat ett annat föremål och ändrat riktning innan den åter träffade klubban anses han ha träffat sin egen utrustning (klubban) med sin boll och får istället två pliktslag. Vi kunde rätta till detta innan han signerade sitt scorekort. Hade det handlat om matchspel och hålet avslutats hade någon rättelse givetvis inte varit möjlig.

Varför ska man ställa upp i Pergisgolfen?
Pergis är ett bra exempel inom Svenska kyrkan på ”teambuilding” och nätverksskapande som är vanliga företeelser inom företag och organisationer. Det är också en mycket trevlig tävling, där man på ett lättsamt sätt får kollegiala kontakter i en annan dimension än den man normalt upplever och detta tror jag känns väldigt viktigt för dem som deltar.

* * *